Fidde om vårsäsongen, lagets utveckling och om att våga se och tro på alla

Vad ser du för skillnader på våren 2024 och våren 2025?

Fidde funderar, det märks att hans första säsong i Allsvenskan förflyttats en bra bit bakåt i minnesbanken.

‍

– 2024 åkte vi på en rejäl smäll i premiären, när vi hade varit så sugna och hungriga på Allsvenskan. Men så kom vi tillbaka mot Värnamo, och sedan hamnade vi nästan lite som i trans när vi spelade, och det var så jäkla roligt allting. De andra lagen hade inte förberett sig på hur vi spelade, och trodde att de skulle dominera mot oss, och då blev det ganska svängiga matcher som passade oss bra. I år har de vetat mer hur vi spelar och anpassat sig mer, haft större respekt för oss. Det märker man på hur dom spelar mot oss, och då har det blivit andra typer av frågeställningar.

‍

– Det som är bra är att vi har varit i sådana här situationer ganska många gånger innan, både i division ett och Superettan, och bitvis förra året också mot hösten. Så vi har fått jobba med de här frågeställningarna tidigare. Vi har haft svackor förut när vi inte gjort mål på flera matcher, och perioder som inte har varit så bra. Men de glöms gärna bort när de andra perioderna blir ännu längre och bättre. Men det har hela tiden funnits en stabilitet i vårt försvarsspel och en progression i anfallsspelet, tycker jag. Vi har utvecklats allteftersom.

‍

Hur tycker du att spelet har utvecklats under våren?

Det är en fråga som Fidde gärna vill ta upp själv. När vi talas vid har han hunnit vara någorlunda ledig i tre dagar, men uppenbarligen ägnat mycket av tiden åt att tänka på vad det är de har varit med om sedan de samlade truppen i januari.

‍

– Jag tror vi mötte Lund precis innan vi åkte på träningslägret i Spanien, då förlorade vi på hemmaplan. Sen spelade vi matcher i Spanien, och såg vissa saker som skulle kunna bli bra, men vi var verkligen inte där ännu. Så går vi in i cupen och är lite, lite bättre men inte jättebra. Inte tillräckligt bra för att vinna gruppen. När serien väl började så var det lite upp och ner i april. Försvarsspelet satt men anfallsspelet var väl inte jättebra. Men långsamt har vi hela tiden sett saker som har blivit lite bättre i spelet. Men nu i maj så känner man att nu börjar det komma, vi börjar se ut som vi varit innan, och i vissa delar lite bättre än innan. Nu börjar vi se ganska starka ut och det känns bra inför hösten som kommer, att vi är på gång.

‍

När du fick frågan innan säsongen om målsättningen för året, så har du sagt att du vill i alla fall att ni ska vara bättre än förra året. Står sig den målsättningen eller har du specificerat det något ytterligare nu när ni har känt på nästan alla lagen?

‍

– Det känns fortfarande ganska rimligt att vi ska bli bättre än förra året, och i min värld är det lite för försiktigt kanske. Men för mig är det viktigaste hur vi jobbar i veckorna, och att vi aldrig slutar tro på det. Att vi hela tiden tror på att vi ska bli bättre och försöker bli bättre och hjälper varandra.

‍

Det är inte bara ytterligare ett år med truppen utan även med dina ledarkollegor. Kan du beskriva hur ert samarbete ser ut idag?

Det blir ett långt svar, han är noga med att få med alla, det är teamet i den lilla, men nyinredda, baracken på GAIS-gården som tillsammans skapar framgångarna.

‍

– Vi förstärkte fysteamet med Felix Karlsson, så han och Arvid Henriksson är nu ett ännu starkare team. De har gjort ett fantastiskt jobb med att inte bara utveckla det fysiska, samtidigt som vi har lyckats hålla oss skadefria i det.

‍

– Mitt och Kenneths samarbete, ja det är ju… Det är som när vi är iväg på matcherna och blir erbjudna enkelrum. Då frågar Kenneth ”du ska väl inte bo själv?” Och nej det klart jag inte vill, vi bor ihop ändå. Vi har många likheter i både fotboll, ledarskap och allt sådant. Men framför allt är det att vi klickar så bra utanför planen också. Vi har blivit så bra vänner under tiden här, vi är i samma ålder, har liknande familjesituation och allt sådant där, så vi har verkligen hittat varandra på det sättet.

‍

– Sen är Alexander Severin en perfekt sparringpartner till oss, han kommer med andra infallsvinklar och bryr sig så mycket om föreningen, och tänker hela tiden på våra unga akademispelare och hur spelarna ska utvecklas. Ole Söderberg som är fantastisk på sitt sätt. Lite annorlunda och lite mer högljudd och ställer krav på ett annat sätt. Man märker att han har varit i England.

‍

– Och så har vi radarparet, materialförvaltarna Jocke och Jerry. Det är lätt att man börjar le bara man tänker på dem! De kämpar och är skitduktiga på sitt, samtidigt som de får alla att trivas. Professionellt men ändå avslappnat.

‍

Du fick ju pris som Årets tränare på allsvenskans stora pris, och väldigt mycket beröm under hela säsongen. Upplever du att det har lagt någon extra press på dig personligen?

Fidde skrattar och skakar på huvudet.

‍

– Nej, inte något. Jag har inte tänkt en tanke på det där. Jag blev glad när det hände, men nej jag känner ingen press överhuvudtaget.

‍

Nu har vi vissa spelare i år som har visat framfötterna, som blir uttagna till landslag och leder skytteligan. Hur är det för dig som tränare att se dina spelare blomma ut på det sättet?

‍

– Man blir väldigt glad och stolt för deras skull. Det är ju en stor anledning till att man är ledare och tränare, att få se andra växa och utvecklas. Och det behöver inte vara i form av landslagsplats eller skytteligaledningar, men det blir väldigt påtagligt när sådana typer av utmärkelser kommer. Då blir man glad för deras skull och det blir ett bevis någonstans för dem själva.

‍

Men med de framgångarna så kommer det också intresse utifrån. Känner du någon oro för att tappa spelare som gör väldigt bra ifrån sig?

Fidde är van vid att svara på frågor från journalister om så kallade ”silly-rykten”, att bemöta spekulationer om vilka spelare som har bud från andra klubbar och vad som skulle krävas för att GAIS ska släppa dem. Men han vet att det hör till på den här nivån.

‍

– Nej, vi har ju egentligen tappat spelare längs vägen hela tiden och ju bättre vi är, desto mer ökar intresset. Det är bara en del av hela utvecklingen, när det är dags så är det dags och då ska spelarna ta ett kliv till. Sen är det upp till oss att hitta nya förmågor och utveckla dem, i vår egen akademi men även i närområdet eller på andra ställen. Och se till det inflödet och potentialen hela tiden, att vi fortsätter våga tänka på det sättet vi har gjort.

‍

Samtidigt så är det vissa spelare som inte har fått så mycket speltid på grund av konkurrensen. Är det något du skulle vilja ändra på i truppsammansättningen?

‍

– Det är ett par spelare som tanken från början var att få till lite mer utlåningsmöjligheter, och få till mer matchtid för dem på ett ännu bättre sätt. Och det gick inte exakt som vi hade önskat, men det är något vi tittar på. Alla är inte här för att spela 30 matcher i år, utan vissa är här för att växa och bli en bra spelare till slut. Helst hos oss, förhoppningsvis hos oss.

‍

– Tack vare fysteamet och att vi har så skötsamma professionella spelare så har vi varit väldigt många på träning och det har kostat lite i andra änden också, i form av relationer. Du vill ha med alla och du behöver byta runt på träning och ha övningar för alla. Det är ett utvecklingsområde som vi har identifierat, som jag tror vi kommer få till också.

‍

Också apropå konkurrens, media älskar ju att prata om din rotation på startelvor. Kan du förstå deras fascination för att du sällan tar ut samma elva två matcher i rad?

‍

– Jag vet inte, för mig är det inte det så konstigt. Men det är väl ganska vanligt att man inte ändrar på vinnande lag, och att branschen är lite sådan att du inte vågar ändra när du har vunnit. Och eftersom du vet som tränare hur skört det är, och att det är många som får lämna, så blir kanske modet mindre hos ledarna.

‍

– Men vi roterar inte för bara för att. Vissa matcher roterar vi inte alls, ibland roterar vi en eller två spelare, men vi tänker hela tiden på matchen som kommer. Folk vill få det till att rotationen är en filosofi vi använder, men så är det inte. Vi har hela tiden pratat i klubben om att våga se alla, våga tro på alla och ta hand om alla. Att ha den typen av ledarskap och stötta varandra i att våga tänka så. Och hittills har det funkat.

‍

Efter att ni har haft lite semester så är det ju tillbaka till träning, och även ett läger. Kan du berätta lite mer om lägret?

‍

– Nej, jag kan inte berätta mycket om det!

‍

Han skrattar och tänker efter för att alls kunna berätta något.

‍

– Jag vet att vi ska till Båstad, att vi ska träna mycket fotboll, att vi ska umgås med laget. Tanken är att möta Halmstad i slutet, men jag ska sätta mig in i programmet lite längre fram. Jag har tagit semester nu. Så jag har ett gäng dagar till att sätta mig in i vad som komma ska. Men jag är inte där riktigt ännu.

‍

Men är det något särskilt som man tänker att man vill träna på, när man vet att man är lite längre bort från bevakande ögon?

På GAIS-gården finns aldrig möjlighet till det som vissa lag har, stängda träningar. Om någon vill titta, journalist, supporter eller motståndare, så går det aldrig att hindra dem. Och det vill inte Fidde ändå.

‍

– Nej, vi är väldigt öppna. Det är klart det kan vara fasta situationer och lite småsaker i spelet, men vi tror på att vi ska träna på ett sådant sätt så att vi utvecklar oss i det. Då kan de andra göra vad fan de vill, det ska inte gå ändå. Så hoppas vi att det ska bli i alla fall. Men lägret handlar om att vi får flera dagar tillsammans i rad i en annan miljö. Och att man har hunnit reflektera lite. Då blir det också lite lättare vad man ska träna på och man kan förutse saker. Även om matcherna inte alltid blir som man har tänkt ändå! Det är många luriga lag. Och jag kan gissa att dom första matcherna vi har efter uppehållet kanske är lite annorlunda. Då möter vi Häcken, Malmö och Hammarby och de är inte kända för att parkera bussen direkt.

‍

Just det, Häcken borta, Malmö hemma, Hammarby hemma. Hur känner du för att starta igen efter uppehållet med de matcherna?

‍

– Jättekul! Det är perfekt. Därför var det extra gött att få en bra avslutning på våren också, för att komma stärkta som grupp in i lägret och sedan till sådana typer av matcher. De matcherna gillar vi.

‍