keene3

Premiärer vi minns: GAIS-Örgryte IS 2006

Ibland händer det saker på fotbollsplanen som sätter sig i minnet för alltid. Emellanåt kan det handla om premiärmatcher men oftare handlar det om derbyn. Men ibland när planeterna står i rätt lägen så handlar det om derbypremiärer. På lördag drar vi igång 2016 års upplaga av Superettan och för att komma i stämning inför matchen tänker vi på GAIS.se denna vecka tillbaka på premiärer vi minns. Idag vill vi uppmärksamma hemmapremiären mot Örgryte IS den 1:a april 2006.

Missa inte årets hemmapremiär – köp din biljett här. Eller ännu bättre, köp ett årskort och hämta ut det på premiären.

Succédebut av James Keene

2006 var året GAIS åter trädde in i svensk fotbolls finaste salong efter en klassisk insats i kvalet mot Landskrona BoIS under hösten 2005. Alla minns vi 2-1 segern hemma och den heroiska kämpainsatsen i det mållösa bortamötet. Örgryte IS var favorittippat mot den grönsvarta nykomlingen men de kom att få på pälsen. Journalisterna hade inte mycket till övers för GAIS trupp och de flesta var övertygade om att biljetten upp inkluderade en returbiljett tillbaka till Superettan.

GAIS hade en intensiv jakt på en anfallare inför säsongen då det var just på den positionen man ansåg sig vara i behov av en klassförstärkning. Lösningen blev en totalt okänd engelsman på lån från storklubben Portsmouth. James Keene hade precis fyllt laglig ålder för inhandling av varor från Systembolaget då han landade i Sverige för att hjälpa ett för honom helt okänt lag att fixa ett nytt kontrakt i landets högsta serie. Han kom att göra avtryck per omgående.

GAIS kom till start med ett 4-2-3-1 med Dime Jankulovski i mål. Fyrbackslinjen bestod av Kenneth Gustafsson, Richard Ntomba Ekunde, Mattias Östberg och Daniel Blomgren. Två defensiva mittfältare i form av Khari Stephenson och Fredrik Lundgren. Övriga mittältare var Johann Gudmundsson, nyss värvad från just Öis, Daniel Niklasson och Bobbie Friberg da Cruz. Ensam på topp men med löpkapacitet för två; James Keene.

Matchen hade varat i 26 minuter när grönsvart tvingade matchdelegaten att fylla i fältet för gjorda mål på sitt formulär. Ett slarvigt sidledspass på mittplan från en motståndare bröts och bollen hittade så småningom via ulricehamnaren Blomgren fram till Bobbie som lyckades få fram bollen till den jamaicanska landslagsmannen Stephenson som i sin tur hittade en centralt placerad Niklasson. Att det var just Niklasson som var framspelare till Keene var ingen slump, då Niklasson gjorde sig känd som en riktig hejare på just det området under sin tid i GAIS. Passningen nådde Keene som med hjälp av en kroppsfint fick utrymme och tid att sikta. Skottet var välplacerat, helt utan chans för Dick Last i hans vänstra kryss. Den stora grönsvarta klacken på Nya Ullevi smektes av eufori och en succédebut av rang var ett faktum.

Det var inte mycket som stämde för alliansbroder Örgryte under denna match. Förutom avsaknaden av motorn Magnus Källander så skadades även storstjärnan Ailton redan under den första halvleken och tvingades utgå. Noterbart var att laget även mönstrade en hårfager ung talang från Värmland, Ola Toivonen.

Matchen spelade på en gräsmatta som till och med för årstiden fick ses som undermålig. De rödblåa hade många små kvicka spelare i truppen men fick se sig slagna av Gårdakvarnen vars malande, mer fysiska spelstil var bättre lämpad för underlaget. Sällskapet gjorde vad de kunde för att försöka utjämna men det grönsvarta försvarsspelet var ordentligt drillat av tränare Nilsson som tvivelsutan var mästerlig på just den delen av fotboll.

Kvitteringen uteblev och Jankulovski fick en nolla att förtjänstfullt glädjas åt. Ytterligare ett mål tillkom efter en något neslig situation sett med rödblåa ögon. Ett hemspel mot målvakt Last hamnade vid Keenes fötter efter att den rutinerade målvakten försökt nicka över (!) den framstormande engelsmannen. Med sin första av sina fyra assister under säsongen fortsatte Keene att strö salt i de rödblåa såren och spelade enkelt in bollen centralt till en framstörtande  norrlänning i form av Anton Holmberg. Något turligt lyckades Holmberg, med samma moderklubb som Mikael Dahlberg och Hanna Ljungberg, få in bollen i nätet bakom 37-åringen i bortalagets målbur. Drygt 11000 på läktaren insåg att det var spiken i kistan för Zoran Lukic och hans adepter.

Vad hände sedan?

Hur gick det sedan i serien då? Jo, matchen kan anses slått an tonen för säsongen. Örgryte blev jumbo och fick sällskap med Östers IF ned till Superettan. GAIS klarade en elfteplats med fem poäng tillgodo på 031-kollegan BK Häcken som fick kvala för sin fortsatta existens i serien.

Noterbart är att GAIS i sin sista match spelade 0-0 mot Stephensons kommande klubb AIK som därmed missade chansen att få en helkväll tillsammans med Lennart Johanssons Pokal, som istället hamnade i Borås.

Matchen i korthet

Laguppställning
Dime Jankulovski – Kenneth Gustafsson, Richard Ntomba Ekunde, Mattias Östberg, Daniel Blomgren – Khari Stephenson, Fredrik Lundgren – Johann Gudmundsson, Bobbie Friberg da Cruz (Martin Dohlsten 82), Daniel Niklasson (Anton Holmberg) – James Keene.

Målen
1-0 James Keene, 26 min (Daniel Niklasson).
2-0 Anton Holmberg, 89 min (James Keene).

Publik
11 378, bara Gaisare.

Matchens lirare
James Keene.

Mer info
Du missade väl inte gårdagens artikel om GAIS-TFF från 2011? Det kommer fler ”Premiärer vi minns” under dagarna fram till seriestart.

 

Text: Daniel Björnalm