cnystrom

Nya mittbacken Calle om sig själv och framtiden

Det handlar om Carl, eller Calle, Nyström. Bägge förnamnen funkar – han svarar själv ”Carl” i telefon, men ”de flesta säger nog Calle”. Beskriv dig själv som spelare:

– Lagspelare, bra passningsfot, ger alltid 100%.

Och som människa:

– Ödmjuk, lättsam och… svärmorsdröm… haha.

Calle är mittbacken från Sirius, som nyligen skrivit på ett tvåårskontrakt med GAIS.

– Jag har ju mött GAIS några gånger genom åren och det har alltid varit de absolut roligaste bortamatcherna. Det blir ett väldigt tryck där på Gamla Ullevi.

– Och så är det coolt att få chansen att spela inför Håkan Hellström!

Men det är förstås inte enda orsaken till att det blev GAIS nu.

– Nej, jag kände att det var dags för en ny utmaning och det ska bli roligt att flytta till en ny stad med nära till havet. GAIS är en anrik klubb och på Gaisgården finns allt man kan begära som spelare.

– Men framför allt har jag fått uppfattningen att det är ”någonting på gång” I GAIS. Den resan vill jag vara med och bidra till.

Vad är det du kan bidra med då?

–  Jag är en riktig lagspelare, laget är alltid viktigast. Jag är stark och följsam, trygg med bollen och en bra passningsspelare. Sedan hoppas jag förstås att jag kan utvecklas ännu mer i GAIS. Jag vill bli kvickare i fötterna och bli målfarligare.

Det sista ska kanske inte vara helt omöjligt, för trots att Sirius kvalade till Allsvenskan i år har Calle faktiskt bara gjort ett enda mål på de två senaste säsongerna.

Är du en vinnarskalle?

– Ja, det är klart. Fotboll handlar om resultat och man mår aldrig så bra som efter en vinst. Vinna vill man ju hela tiden – och det bästa är att få glädjas och fira tillsammans med fansen efter en vinst. Det är euforiskt!

Hur mår du efter en förlust då?

– Det är inte kul! Men då är det bara ”upp på hästen igen”. Jag vill träna så snart som möjligt då, för att känna att jag gör något för att rätta till missen.

Calle föddes 1990 i Lysvik utanför Sunne och trots att han bott de senaste sju åren i Uppsala/Stockholm tränger den värmländska dialekten igenom emellanåt. Han började spela fotboll i IFK Sunne i femårsåldern. När han var 15 flyttades han upp i A-laget, som då spelade i div 5. Tre år senare, när Calle värvades till Superettan och Väsby United, hade laget avancerat till div 3.

Två säsonger blev det i Väsby innan det var dags för Sirius, en klubb han varit trogen i fem år. På Sirius hemsida kan man se att han ett år valdes av fansen till årets bästa spelare och att han betraktats som en kulturbärare.

– Det beror nog på att jag visat ett stort engagemang, jag har brytt mig mycket om, och känt starkt för, klubben.

– Jag kommer att lägga mycket energi på att göra samma sak i GAIS. Det är mitt huvudfokus och jag har alltid varit övertygad om att klubben är det viktigaste – inte jag själv.

Drygt tre av säsongerna var Calle Sirius lagkapten, sista året tillsammans med ytterligare en spelare.

Är det en roll du skulle kunna tänka dig i GAIS också?

– I GAIS finns det andra som varit länge i laget och min första uppgift blir ju att få grepp om vad GAIS är. Men visst, jag har fått en del erfarenhet av det. Och jag ser det som en stor ära att bli utsedd. Men det är tränaren och laget som bestämmer.

Du nämnde Håkan Hellström innan – är du ett fan?

– Absolut, jag gillar honom verkligen och har följt honom från första början. Han är definitivt en av de allra största. Den lidelsen, den textbegåvningen… en poet helt enkelt.

Och ”Gårdakvarnar och skit” är en av favoritlåtarna, jag känner igen mig i den, den gör mig lugn.

Så det ingick några biljetter till sommarens Ullevikonsert i köpet?

– Nej, ha ha, men självklart ska jag gå om vi bara inte har match då. Men biljetterna har jag faktiskt ordnat själv.

Lyssnar du på någon annan musik?

– Jag gillar det mesta utom hårdrock. Jag lyssnar på mycket svenskt och på både R&B och hiphop. Kanye West är en favorit.

Under tiden i Uppsala pluggade Calle på universitet vid sidan om fotbollen och är nu utexaminerad gymnasielärare i historia och samhällskunskap.

– Går det att få ihop med lagets träningstider skulle jag gärna jobba lite också, som lärare eller något annat roligt. Det är viktigt att koppla bort fotbollen emellanåt och tänka på annat.

Och han har fler sätt att koppla av. Han spelar golf och gillar att vara ute i naturen. Hemma hos föräldrarna i Värmland går han gärna ut med båten och fiskar. Och besöker han svärföräldrarnas sommarhus i Stockholms skärgård hjälper han gärna till när det ska snickras och byggas om. Dessutom spelar han lite gitarr , ”men bara på hobbynivå”.

Som barn spelade han dessutom också hockey och åkte längdskidor.

– Skidor åker jag gärna fortfarande och jag klarar faktiskt några skejtskär på treans växel. Jag älskar att titta på skidåkning på tv – Vinterstudion är ett favoritprogram.

– Men jag ägnar absolut noll minuter i veckan åt dataspel. Och jag ser inte så mycket fotboll på tv.

Fast han har ett favoritlag: Arsenal och bland favoritspelare plockar han fram Fabio Cannavaro och Patrick Vieira.

– Vieira var nog mest för att han var så lång. Jag var lång redan som barn och när jag såg Vieira tänkte jag att man nog kunde bli en bra fotbollsspelare ändå. (Idag är Calle 193 cm lång och 90 kg tung).

Närmast på Calles önskelista står att hitta en lägenhet i Göteborg och ett jobb åt HR-utbildade sambon Emelie, så att hon kan flytta med.

Till sist – vad är dina förhoppningar på säsongen 2016?

– Jag hoppas vi får ihop ihop ett slagkraftigt lag, att vi verkligen blir ett LAG. Och jag tror på Benjamin Westmans tankar om hur vi ska spela. Med ett eget grundspel ska vi vara en maskin som är svår att möta. Lyckas vi med det kommer poängen också, det vet jag.

Text: Carin Linnér