conor_viscus

GAIS blir jobbiga att möta även 2017

Inför 2016 var det många som pratade om GAIS som ett lag som skulle vara jobbiga att möta.  GAIS nya fystränare, Conor Mc Donagh, spår att det kommer att gälla även årets upplaga av Atleterna. ”Det kommer att krävas en insats som visar att spelaren är värdig att bära GAIS färger” säger han om uppstartsfasen, internt kallad Conor time.

Det är bråda tider på och utanför Gaisgården. För precis en vecka sedan startade träningssäsongen och för att få ut mesta möjliga av ”Europas längsta försäsong” är GAIS nya fystränare, Conor Mc Donagh, en upptagen man. För att hinna med några frågor till Conor lyckas GAIS.se fånga honom över mejlen några sena kvällar, under den intensiva uppstartsperioden.

Hej Conor, varmt välkommen till GAIS!

– Stort tack, jag har följt klubben på distans ett tag nu och det är var verkligen roligt att få frågan att komma hit och bidra.

Vilka är dina första intryck av klubben?

– Redan innan jag fick frågan så kände jag till GAIS, främst på grund av föreningens supporterkultur och nätverk: Passionerade fans och supporterföreningar som har ett starkt engagemang för klubben och som också visar det på matchdagen.

– Men sedan har jag blivit imponerad av den struktur och organisation som ligger till grund för verksamheten. Redan från början, under mina första veckor i november, fick jag möjlighet att arbeta direkt med Erik (Bergkvist) och Annica (Dohse) och har slagits av hur väl de hanterar alla de krav som ställs på daglig basis.

– När jag tillfrågades om jobbet uppskattade jag också att styrelsen har en så tydlig ambition och målbild för GAIS, det betyder mycket för mig. Så allt har känts väldigt positivt hittills.

Vi vet att du nyligen jobbat med Utsiktens BK men innan det?

– Jag kommer från början från Dublin och har bott i Göteborg fram och tillbaka i ett antal år men sedan 2 år nu har jag och familjen funnit oss tillrätta i Göteborg på heltid.

Vad fick dig att bli fystränare från början?

– Jag spelade rugby och gaelisk fotboll när jag var yngre och kanske på grund av att jag aldrig var speciellt bra fick jag tidigt upp ögonen för idrottsvetenskap (Sports Science) och hur den utvecklats under åren. Sporter som rugby, eller de som liknar amerikansk fotboll, har alltid satsat mycket på ”strength and conditioning”-coacher, eftersom det krävs en djup förståelse av hur kroppen fungerar för att utöva dessa sporter på professionell nivå.

– Så för kanske 18 år sedan började jag fundera på att själv bli en ”S and C-coach”,  Jag hade börjat läsa en massa om hur ryska idrottare jobbade systematiskt med utveckling och tyckte att planeringen och strategierna bakom kontinuerlig utveckling var väldigt intressanta.

– Sen dess har jag jobbat med många olika sporter, från MMA till rugby och fotboll. Jag har en examen i just Sports strength and conditioning och jag håller just nu på att fullfölja en master i Perfomance science. Jag är också licensierad som en Certified Strength and Conditioning Specialist (CSCS). Kort sagt så har jag en stor passion för mitt arbete och jag är lyckligt lottad att min familj, min fru Karin och våra tre barn Lynn, Ivan och Zoe, förstår detta och ställer upp.

När du först presenterades som GAIS nya ansvariga för fysträningnen så läste jag någonstans att du arbetet efter mottot ”failing to plan is planning to fail”, på vilket sätt beskriver det din träningsfilosofi?

– Jag skulle vilja beskriva det är som att alltid utvecklas och alltid var öppen för att lära nytt. Idrottsvetenskapen, om du frågar mig, är bara i början av sin utveckling. Med nya tekniska möjligheter som GPS och olika trackingsystem, så kan vi nu mäta position, distans, acceleration och arbetsbörda. Det har blivit en industri i sig som hela tiden rör sig framåt.

Mer specifikt, vad är din roll i årets tränarteam?

– Min främsta roll kommer vara att utveckla den fysiska kapaciteten i representationslaget. Vi planerar utvecklingen inom olika områden som vi beskriver under termerna ”Biomotor”, ”biodynamic” och ”bioenergetics”.  Varje sånt område kommer att integreras i träningen på en nivå som är relevant för varje spelare. Jag kommer vara involverad i alla träningsdelar, gymträning och på matchdagar och bidra till att varje spelare är så förberedd möjligt. Jag kommer att arbeta direkt med Benjamin, Patrik (Ingelsten) och Henrik (Korhonen) med hur vi lägger upp våra olika träningstillfällen.

– Det kommer också vara ett arbete att vidareutbilda spelarna avseende hur rörlighet och flexibilitet påverkar resultatet av träningen och hur att det är varje spelares ansvar att se till att man kan göra en maxinsats varje gång man representerar GAIS. Det är mitt mål att implementera ett system där spelarna tar eget ansvar och där vi är med och föreskriver träningsmoment utefter hur väl förberedd en spelare är på daglig basis. Allt detta kommer såklart följa en systematisk plan, men en plan är inget annat än en plattform för möjlig förändring och vi kommer att justera den när så behövs.

Jag har fattat det som att samarbetet också kommer innebära att GAIS akademi får tillgång till dina och Viscus-teamets resurser?

– Ja, vi kommer att jobba med akademin också. Darren Langley, från Sydafrika, har redan börjat arbeta med akademispelarna och kommer att ansvara för gymträning varje vecka och utveckla deras styrka, rörlighet och flexibilitet. Det kanske låter självklart men att få unga spelare att verkligen förstå och integrera dessa träningsprinciper kommer att utveckla deras fysiska kapacitet även i framtiden.

– Först när en idrottsutövare har lärt sig att följa ett professionellt styrke- och konditionsprogram under en sammanhållen tid, och har kunskapen att möta kraven inom deras gren, så kan man börja jobba med att mäta, jämföra och utveckla.

Och nu har så allt detta dragit igång. Jag har hört att internt så klass den första tiden för ”Conor time”. Vad kan spelarna förvänta sig?

– Conor time, hahaha. Jag ska väl inte avslöja för mycket men spelarna kan förvänta sig att det kommer att krävas en insats som visar att spelaren är värdig att bära GAIS färger.

– En viktig del som ofta förringas, är att spelarna har ett ansvar varje gång, och i varje del, när de representerar sitt lag. Jag och tränarkollegerna kommer att jobba med att utveckla ett bättre lag, både genom fysisk förmåga och inställning. När det kommer till träning och tester så startar jag alltid med att gör de mest grundläggande grejerna tills de verkligen sitter, så det finns en stabil plattform att arbeta utifrån. Det är en process och kommer kräva tid och engagemang får både mig, tränarteamet och spelarna.

– När grunderna sen sitter kommer vi arbeta framåtriktat och utveckla alla komponenter av fysisk kapacitet och tilllämpa detta i all träning. Vi kommer utvärdera spelarna kontinuerlig och jag kommer fokusera på områden som styrka, flexibilitet, snabbhet och ”power”.

För alla som sitter hemma i soffan och jämför nu, finns det nått som du kan dela med dig mer specifikt?

– Våra försäsongstester kommer variera såklart. Vi kommer titta på syreupptagningsförmåga, styrka via olika lyft som knäböj, marklyft och frivändning. Vi kommer mäta underkroppsstyrka och explosivitet med olika hoppövningar och snabbhetstest över 10, 20 och 30 meter. Vi kommer också följa upp med underhudsfettmätningar etc. Vi har en stor uppsättning av olika rörelsetester som vi kommer följa upp löpande och som kommer att variera från spelare till spelare, beroende på bakgrund och position.

– Jag hoppas att vi kommer att göra standardiserade mätningar minst fyra gånger under året men enklare mätningar kan genomföras även på vecko- och månadsbasis.

Du har ju erfarenhet från att träna olika typer av idrottsutövare, vad är det fokus på för fotbollsspelare. Kom igen, är det inte bara att springa snabbt och slänga in några armhävningar?

– Mitt fokus ligger hela tiden på uteffekten under match, att ha kapaciteten att hålla bra fysisk status under 90+ minuter, att behålla snabbhet och kunna återupprepa detta varje vecka. Att träna grabbarna till att bli snabba är en sak, men att få dem att vara det under 90 minuter är en helt annan.

– Så när man tänker på områden som snabbhet, styrka, explosivitet, och uthållighet och försöker få allt detta att fungera tillsammans så måste du ha en plan. Igen då, ”failing to plan is planning to fail”. Snabbhet brukar alla spelare vilja utveckla och är också ett område som jag älskar att arbete med, nästan maniskt, så det kommer absolut vara ett fokusområde.

I varje fotbollslag finns det såklart spelare som redan haft en längre karriär, vad kan man förvänta sig för effekt genom att man ändrar träningsprogram? 

– Det är ett marathon, inte en sprint. Saker tar tid men du kan göra stora framsteg med t.ex. flexibilitet på 6 månader om alla inblandade ser seriöst på uppgiften. Alla spelare har också olika fokusområden, en mittback t.ex. behöver kunna hoppa, vara snabb och ha god rörlighet. För allt detta behöver du ha bra flexibilitet. Utmaningen är att kunna coacha spelaren så att han förstår vad som krävs av muskulaturen för att kunna dra nytta av de tekniska krav som ställs för dennes position.

Har du haft tillfälle att sätta dig in i tidigare års träningsprogram? Vad kommer vara annorlunda i år med dig ?

– Om jag ska vara ärlig har jag inte det, så jag kan inte kommentera det alls. Allt jag kan säga är att i år kommer vi ha ett tydligt fokus.

De som läser kvällstidningarna och följer fotbollen, nationellt och internationellt, har kanske märkt av att ”periodisering” har fått genomslag och diskuterats tillsammans med toppklubbarnas matchprogram och belastning. Är detta perspektiv som är relevant på Superettanivå, även om det är fäter matcher och kanske mindre intensivt?

– Ja! Periodisering är definitivt relevant för lag i Superettan. Men som jag sa förut, bara för att det är nedskrivet på papper behöver det inte innebär att det är relevant när träningsdagen börjar. Periodisering handlar om planering, och som jag sa så ser jag på planering som en plattform för förändringar så att man är redo att göra justeringar efter de förutsättningar som verkligheten erbjuder.

– Jag kan ge dig ett exempel: Säg att laget har spelat en riktigt tuff match på lördagen och spelarna är rejält trötta. I din periodiseringsplan har du ett snabbhetspass inplanerat på måndagen. Det kanske står i planen, men du kommer inte få ut någon snabbhet den dagen och kroppen måste få tid att återhämta sig, så då får du göra en justering.

Upplägget med GAIS fysträning har ändrats lite från och till de senaste åren, Finns det en risk med det med avseende på skador och möjlig effekt?

– Föregående års träning är såklart något som jag får ta i beaktande och, ja, effekt i varje individs fall.

Tack så mycket för att du tog dig tid trots ett tight schema, men avslutningsvis, trots nya perspektiv, kommer GAIS fortfarande vara jobbiga att möta i år?

– GAIS kommer att vara jobbiga att möta i år! Vi kommer arbeta hårt. Vi kommer jobba och göra det fokuserat i enlighet med våra värderingar. Vi förstår att det inte räcker att vara bra, vi vill var bäst och kommer ha stor stolthet över vår arbetsmoral.

TEXT: Henrik Elofsson