Alexander-Leksell-1a

Alexander Leksell nobbade Blåvitt för GAIS


Genom årens gång har ett flertal spelare hämtats från IFK Göteborg till GAIS. Senast i raden är den redan meriterade 19-åringen Alexander Leksell, som till skillnad från många andra spelare faktiskt nobbat de blåvita för Sveriges vackraste fotbollsklubb.

Thomas Heed, Mikael Sandklef, Hasse Blomqvist och Tomas Rosenqvist är fyra moderna exempel på spelare som tagit det sunda beslutet att byta ut de blåvita dräkterna mot grönsvarta. De tre sistnämnda var redan etablerade allsvenska spelare vid klubbytet medan Heed lämnade Änglarnas bänk för att bli en startspelare hos Makrillarna. Han gjorde det med den äran och var med och spelade upp GAIS till Allsvenskan.

Nu hoppas Alexander Leksell göra detsamma. 19-åringen (som fyller 20 inom kort) har redan en imponerande meritlista som innehåller SM-guld på U19-nivå, allsvensk debut och en plats i den gångna sommarens OS-trupp. Tuve-sonen är en allsidig försvarare som man kan slänga in lite var som helst i backlinjen – Leksell har tidigare främst spelat mittback men gjorde sin GAIS-debut som vänsterback och figurerade som högerback i senaste matchen mot Norrby.

GAIS har som bekant värvat många spelare från närområdet inför årets säsong, och Leksell är inget undantag. Den som spelat ungdomsfotboll i Göteborg har med största sannolikhet stött på Hisingsklubbarna Tuve IF och IK Zenith vid något tillfälle – två föreningar som backen representerade innan han valde byta träningsanläggning till Kamratgården. Att lämna Zenith för just IFK Göteborg var ett stort steg för Alexander.

– Det var en stor skillnad, mycket större än vad jag först trodde. Men man kom in i det snabbt och blev väl omhändertagen av alla spelare som var där, berättar Leksell vars största ögonblick i klubben var SM-guldet med U19-laget.

– Ja, det var väldigt häftigt. Ur en ren vinnarsynpunkt så blir guldet mitt bästa minne!

…men en inte allt för vild gissning är att karriärens största höjdpunkt skedde i somras, när du blev uttagen som reserv i den svenska OS-truppen!

– Ja, exakt! Jag åkte med och den enda skillnaden på oss reserver och övriga spelare var att de sistnämnda förberedde sig för matcher när det väl var dags. Vi missade tyvärr invigningen (i Rio) då vi spelade Manaus, en stad ute i djungeln. Det var mellan 30-40 grader där, det var som att spela i en bastu då luftfuktigheten var så hög!

I höstas fick du även göra allsvensk debut. Hur var den upplevelsen?

– Jag fick hoppa in i sista matchen mot Norrköping, i den 89:e minuten. Det var häftigt! Jag kom in som högerback och fick röja lite på kanten. Det var något man drömt om sedan liten – vare sig man får spela i 90 minuter eller 4. Man fick en känsla av att ”Nu är det gjort, nu ska jag hitta nya mål”.

Dessa nya mål slutade till en början med spel i stadens vackraste fotbollsklubb. Hur kom det sig att du lämnade Blåvitt för just GAIS?

– IFK Göteborg dröjde väldigt mycket med att erbjuda kontrakt. Det var mycket ”Vi vill ha dig” från deras sida, men de kom inte till skott med ett kontrakt. När GAIS kom in i bilden var det väldigt intressant. Det fanns intresse från fler lag, men GAIS kändes mest intressant från första början. Jag känner ju dessutom Benjamin Westman sedan tidigare, då jag mött honom när han var U-tränare, men även Pascal Olsson och Felix Kasper Eliasson. Sedan har jag också spelat ihop med Tobias Johansson i IFK Göteborg.

Vad har du för relation till GAIS sedan tidigare?

– När jag var mindre kollade jag på en del GAIS-matcher, både morbror och morfar är gaisare. Jag kommer speciellt ihåg invigningsmatchen på Ullevi när GAIS slog ÖIS med 5-1. Det var speciellt, man kände att supportrarna hade ett stor glöd och att GAIS var ett jäkla lag!

Hur känns det att vara grönsvart nu för tiden, istället för blåvit?

– Det känns jättebra. Jag har blivit välkommen på ett bra sätt i laget, vi är många nya men det finns några stöttepelare kvar från förra året. Vi har fått till en bra blandning!

Din GAIS-debut kom i premiären mot Utsikten, där du fick spela vänsterback. Men sedan spelade du både mittback och högerback mot Norrby. Var på planen trivs du bäst?

– Mittback. Men jag ser mig mer som en ren försvarsspelare som kan spela överallt, helst som mittback. Jag har spelat där sedan man började med 11-manna och senare även i landslagssammanhang. Där är jag tryggast.

Hur är du som spelare?

– Mina största styrkor är försvarsspelet. Jag är fysisk och hyfsat snabb. Sedan har jag alltid en bra inställning, vare sig det handlar om träning eller försäsongsmatch. Jag går alltid in med 100 procent och vill göra mitt bästa för laget.

Hur ser du på den konkurrenssituation som finns i GAIS backlinje?

– Vi har en väldigt kompetent backlinje med många starka som Calle Nyström och Steven Old – de är riktigt bra gubbar! Men vi konkurrerar alla på samma nivå och bästa man spelar.

Många gaisare suktar efter en återkomst till svensk fotbolls finrum i höst – hur lyder ditt drömscenario för säsongen 2017?

– Självklart är det att vi vinner varje match går upp till allsvenskan – det är ju drömmen!

Nästa gång du har chans att se Alexander i den grönsvarta tröjan är på lördag då Tvååker kommer på besök till Valhalla.

Text: Victor Westlund
Foto: Lars Ekström