1967
Året innan hade man lyckats att hänga kvar i allsvenskan. Nu var det dags att stabilisera sig i allsvenskan där man hörde hemma. Leif Forsberg och Rolf Lundh hade förra året tackat för sig och ersatts av bl a Ralf Söderblom och Nisse Norlander.
En säsong med ett högst tvivelaktigt rekord. I premiären mot slagpåsen Holmsund var diskussionen om lagret av raketer skulle räcka eller inte. Efter 25 sek spel, så gjorde Holmsund 1-0, med som tur var lyckades GAIS till slut kvittera. Många reservraketer fick bäras hem.
I vårderbyt mot ÖIS körde GAIS enkelt över de rödblå med 4-1,
Kurt Axelsson började spela allt bättre, vilket tyvärr ledde fram till att Belgiska proffsuppköpare lade vantarna på denne elegant som därför under sommaren försvann till proffslivet.
Våren hade varit god, men höstinledningen var än bättre. När endast sju omgångar återstod, låg GAIS på en hedrande fjärdeplats, endast en poäng efter tvåan AIK. Nu var det medaljer i sikte. Men som så ofta förr räckte orken inte till. GAIS åkte hiss genom tabellen p.g.a. en usel avslutning och hamnade till slut på en åttondeplats. Återigen blev det en föga smickrande fotbollshistoria mot Holmsund, då endast 137 betalande åskådare "trängdes" på Kamratvallen.
Även om GAIS inte riktigt nådde dit det var tänkt, så var det ändå ett bra GAIS-år. Bästa klubb i stan med ett publiksnitt på 9 300. Dessutom hade vi fått inte mindre än fyra landslagsmän. Kurt Axelsson och Janne Olsson var bofasta, dessutom fick Leif Wendt och Yngve Samuelsson dra på sig den blågula tröjan. Under hösten gjordes det dessutom klart med ett nyförvärv från div III Bohuslän vid namn Sten Pålsson. Återigen skulle fiske i Gravarne visa sig bli mycket lyckosamt.
Goa gaisare 1967
Leif Wendt spelade i GAIS mellan 1964 och 1969. Leif gjorde 22 mål under sina 121 seriematcher. Leifs första kvalmål kom till mot Grimsås 1965. Vid ställningen 1-0 till GAIS, får Leif på ett skruvat skott som letar sig in i krysset och 2-0 vilket också blev slutresultatet. Bilhandlaren Leif fick även dra på sig landslagströjan i en match mot Englands OS-lag 1967.
Smeknamn att minnas
Bo "Falken" Falk var en rödblond anfallsfriskus som dök upp på Ryavallen 1966, när GAIS spelade mot Elfsborg. Falken var dock inhoppare och tolfte man i Elfsborg. Bosse spelade aldrig några seriematcher med GAIS, men blev senare en mycket framgångsrik tränare i GAIS. Falken kom till GAIS och div III 1982 och tränade upp laget först till tvåan. Sedan så småningom upp till allsvenskan, för att kröna tränarkarriären med ett brons 1989. Namnet Falken härstammar från efternamnet såklart. Sveriges domare drog en lättnadens suck när hetlevrade Falken drog sig tillbaka som tränare 1991. Därefter inleddes en anställning som GAIS förste klubbdirektör.