Du lämnade Nigeria redan som tonåring, var det ett svårt beslut att fatta?
- Ja. Till en början var det riktigt tufft för det innebar att jag lämnade min familj och mina vänner bakom mig. Anledningen till att jag åkte var att jag ville skapa en bättre framtid för mig själv och för familjen med hjälp av min fotboll.
Du har spelat proffesionell fotboll i tio år nu. Vad har du för intryck fotbollsmässigt och generellt av de länder du har varit i?
- Det är lätt att tro att fotboll är samma sak överallt, för det handlar trots allt om en boll som ska in i mål. Men tittar du närmare på det så inser du att det finns stora skillnader i taktik och spelstil i olika delar av världen. Den viktigaste skillnaden är kulturen runt fotbollen. I USA är det ingen som bryr sig om fotboll eftersom den amerikanska fotbollen är så stor. I Kina är det visserligen mycket publik på matcherna, men i Afrika och Europa är det ingen som bryr sig om den asiatiska fotbollen. Därför föredrar jag Europa, för här är fotbollen nummer ett. Den enda anledningen att jag flyttade till Kina var pengar. Just då behövde jag få ihop lite pengar för att ordna ett par saker och erbjudandet jag fick var så bra att jag inte kunde tacka nej. Nu är jag tillbaka i Europa för att bli uppmärksammad och få tillbaka min landslagsplats igen.
Du spelade handboll i din ungdom. Var du bra? Varför valde du fotboll före handboll?
- Jag spelade handboll tills jag var fjorton år. Jag var uttagen i landslaget och skulle ha fått åka till Italien och Sverige och spela, men i ungdomshandboll fick du inte vara över en viss längd i landslaget och eftersom jag var lite för lång blev det inget av resan. Jag valde fotboll dels för att min pappa själv var en duktig fotbollsspelare innan han blev skadad, men framför allt för att jag är ambitiös och du kan komma längre som fotbollspelare än som handbollspelare. Det är lättare att komma iväg och få se världen. Men handbollen har varit nyttig för mig även som fotbollspelare. Mycket av min rörlighet har jag fått från handbollen.
Du har en fru och några små barn. Är det svårt att kombinera livet som fotbollsspelare utomlands med ett familjeliv?
- Ja, det är inte helt lätt. Det handlar om uppoffringar från både mig och från dem. Det är din vilja att göra dessa uppoffringar som gör dig till en man.
Hur har du det socialt i Göteborg. Umgås du med de andra spelarna i laget?
- Ja, det händer, men den mesta tiden utanför fotbollen ägnar jag åt att läsa. Jag läser religiös litteratur. Jag känner en stark tro och förtröstan på Jesus och jag vill lära mig mer om honom så att jag kan var ännu närmare Gud.
Under 90-talet seglade Nigeria upp som ett respekterat landslag i hela världen och tippades bli den första afrikanska nationen att vinna VM-guld. I somras var Nigeria inte ens med i turneringen. Vad har gått fel?
- Va
d vi behöver är en bra ledare som kan bygga ett lag. Vi har massor av individuellt skickliga spelare. Det är inte samma sak som att ha ett bra lag, för man måste kunna skapa ett kollektiv av individerna.
När du spelade för Reggiana i Italien var du inblandad i en rättegång och lyckades få begränsningen för antalet icke-EU spelare hävd i Italien. Kan du berätta om detta?
- Jag hade precis återhämtat mig från en ankelskada som hindrat mig från spel i sex månader och tränade med Reggiana. De ville väldigt gärna att jag skulle spela för dem, men de hade redan fyllt kvoten med icke-EU spelare. Jag funderade ett tag och tyckte att eftersom jag hade ett arbetstillstånd borde det innebära att det är olagligt att hindra mig från att arbeta. Jag gick till domstol och fick rätt.
Var det ett svårt beslut att komma till GAIS? Vilka faktorer fick dig att välja GAIS?
- Det var ett väldigt lätt beslut. Min agent Innocent Okeke berättade en del om klubben, att GAIS är en klubb med gamla traditioner och hängivna fans som precis tagit sig tillbaka till toppfotbollen och satsar uppåt. ”Det är precis så jag vill ha det,” tänkte jag då. Jag ville inte spela för en klubb där det inte skulle kännas som en utmaning utan i ett lag där jag skulle få ansvar och en möjlighet att visa hur bra jag är. Okeke berättade också om Roland Nilsson och hans meriter som spelare.
Hade du några andra erbjudanden?
- Ja. Jag fick kontraktsförslag från ett turkiskt lag och från Maccabi Haifa. Jag ville till Sverige, för ända sedan jag var tonåring och såg Tomas Brolin och Martin Dahlin spela har jag haft en stark personlig kärlek till Sverige.
Pratade du med några andra nigerianska spelare som varit i Sverige innan du bestämde dig?
- Ja. Jag pratade med Kevin och Kingsley Amuneke. Kingsley och jag var lagkamrater som pojkar i Nigeria. Jag pratade med George Ekeh också. Alla tre tyckte att Sverige och GAIS lät bra.
Visste du något om Göteborg?
- Ja, staden var en av de saker jag hört talas om i Sverige innan jag kom hit. Jag visste att det är landets näst största stad och att Göteborg lockar turister på sommaren. Göteborg har allt jag vill ha i en stad. Väldigt bra shopping och restauranger. Människorna är lugna och öppna. Min fru tycker ännu mer om staden än jag.
Har du lärt dig någon svenska än?
- Ja, litegrann. ”Bra”, ”lite” och ”1,2,3”. Till nästa år ska jag försöka få hit min brorson och en kusin som kan hjälpa min fru att ta hand om barnen så att jag själv får tid att ta en språkkurs. Om du är smart är det första du gör när du kommer till ett nytt land att lära dig språket och kulturen.
När du kom til
l GAIS var du inte matchtränad. Är du i toppform nu eller kan vi vänta oss ännu mer från dig nästa år?
- Jag hade inte spelat en match på sex månader när jag kom, så det har tagit ett tag att få upp tempot. Det känns bra nu, men visst ska ni kunna vänta er ännu mer. Fotboll handlar omm att gå framåt och utvecklas och det tänker jag göra.
I debutmatchen borta mot Öster blev du utvisad. Berätta om det?
- Det var skamligt! Jag gjorde ingenting. När jag lyfte upp armen slängde sig motståndaren på marken och filmade att han fått den i ansiktet. Det syns tydligt på repriserna, så jag tycker att det borde blivit utrett och bestraffat i efterhand. Att jag åkte ut i matchen är inget som kan rättas till, däremot borde sådant beteende på planen som får en spelare felaktigt utvisad bestraffas.
Du ser alltid väldigt lycklig ut när laget tackar fansen efter matcherna. Vad har du för intryck av GAIS suportrar jämfört med supportrar i de andra länder du spelat i?
- Det jag verkligen älskar med GAIS supportrar är att de är galna i fotboll men inte galna. Om du förstår hur jag menar? När jag spelade för Reggiana gjorde laget en riktigt dålig match en gång. Vi spelare parkerade våra bilar i samma garage och dagen efter hade fansen förstört alla bilar utan min bil och lagkaptenens. Förmodligen tyckte de att vi var de enda som kämpat någorlunda i matchen, men även om min egen bil klarade sig tycker jag inte att supportrar ska göra så. Om du slår upp ordet ”support” i en ordbok så betyder det ”stöd” och det är stöd en supporter ska ge sitt lag, både när det går bra och när det går dåligt.
Vad tycker du om GAIS insatser så här långt i år?
- Laget har verkligen imponerat på mig. Det är inte lätt att vara nykomling i högsta serien och målsättningen var att hänga kvar och det kommer vi att göra.
Vad har du för tankar inför de sista tre matcherna?
- Det kommer verkligen att vara inspirerande. Det är de sista stora slagen innan vintervilan och jag kan lova att det kommer att bli imponerande drabbningar. Vi är heltända!
Vad är dina egna ambitioner inför nästa säsong och vad kan vi förvänta oss från GAIS?
- Min egen ambition är att explodera! För GAIS del blir nästa säsong något att verkligen se fram emot. Vänta bara så ska du få se!